Information
om servicen

Skolans välbefinnandeprofil möjliggör modernt beslutsfattande i skolmiljön som baserar sig på kunskap som insamlas i realtid. Genom webbtjänsten kan man svara på vetenskapligt motiverade och testade frågor. Man kan följa med svaren i realtid. Pappersenkäternas tid är förbi.

Compare

Jämför dina resultat med andra

Hur får vi en bra uppfattning om hur vi har det? Ett bra sätt är att se på frågor där åsikterna är starkt fördelade. Man får en mer nyanserad bild genom att jämföra olika klasser inom skolan eller genom att jämföra den egna skolan med andra skolor inom ett visst område.

Resultaten för individuella skolor kan bara ses i den egna skolan. Individuella skolors resultat används inte för forskning eller något annat ändamål heller utan skolans samtycke. Informationen används för forskningen endast så att man inte kan känna igen skolan (anonymt).

Easy!

Så här fungerar det

Fyra enkla etapper

  1. Logga in och skapa en enkät för din skola. Välj vilka områden du vill ta med i enkäten.
  2. Skapa och dela ut egna koder till eleverna och/eller personalen
  3. Alla använder sin egen kod när de fyller i blanketten i webbtjänsten
  4. Resultaten kan läsas via webbtjänsten. Spara resultaten i CSV-format eller XLS-format om du har behov att arbeta vidare med resultaten.

Senare är det enkelt att jämföra resultaten med tidigare svar.

Science

Välbefinnande på skolan

Frågorna grundar sig på Skolans välbefinnandeprofil som publicerades första gången i Health Promotion International 2002 (Konu och Rimpelä Vol. 17, s 83) [1-2]. Modellen baserar sig på sociologisk, pedagogisk och hälsovetenskaplig forskning.

Modellen är empiriskt testad [3-5] och på basen av testerna har Skolans välbefinnandeprofil utarbetats [6-8]. Den webbaserade tjänsten har använts sedan år 2004. Det bedrivs aktiv forskning kring ämnet [9-10, se publikationerna nedan].

Enkäter som baserar sig på Skolans välbefinnandemodell och välbefinnandeprofil används internationellt i flera länder såsom Australien, Sverige, Estland, Grekland, Holland, Indonesien, Iran, Portugal, Tanzania och USA.

Publikationer

  1. Konu Anne, 2002. Oppilaiden hyvinvointi koulussa. (Pupils’ well-being in school). Acta Universitatis Tamperensis 887. Tampereen yliopisto. (in Finnish)
  2. Konu Anne, Rimpelä Matti. 2002. Well-being in Schools – a conceptual model. Health Promotion International 17(1):79-87.
  3. Konu Anne, Lintonen Tomi, Rimpelä Matti. 2002a. Factors associated with schoolchildren’s general subjective well-being. Health Education Research 17(2):155-165.
  4. Konu Anne, Lintonen Tomi, Autio Ville. 2002b. Evaluation of Well-being in Schools – a Multilevel Analysis of General Subjective Well-being. School Effectiveness and School Improvement 13(2):187-200.
  5. Konu Anne, Alanen Erkki, Lintonen Tomi, Rimpelä Matti. 2002c. Factor Structure of the School Well-being Model. Health Education Research 17(6):732-742.
  6. Konu Anne, Lintonen Tomi. 2006a. School well-being in Grades 4-12. Health Education Research 21(5):633-642.
  7. Konu Anne, Lintonen Tomi. 2006b. Theory-based survey analysis of well-being in secondary schools in Finland. Health Promotion International 21(1): 27-36.
  8. Lintonen Tomi, Konu Anne. 2006. The Well-being Profile – An Internet tool for school health promotion. Promotion & Education 8(4): 230-235.
  9. Konu Anne, Viitanen Elina, Lintonen Tomi. 2010. Teachers’ well-being and perceptions on leadership practices. Journal of Workplace Health Management 3(1):44-57.
  10. Konu A, Koivisto A-M. 2011. The School Well-being Profile – a valid instrument for evaluation. In LG Chova, M Belenguer, AL Martinez (toim.): EDULEARN11 Publications. Barcelona 4th-6th of July 2011, pp. 1842-1850, IATED.
  11. Tiirikainen Mikko. 2012 Urheiluseurat liikuttavat - harrastuksen lopettamisajatuksiin liittyviä tekijöitä nuoruusiässä. Tampereen yliopisto. Terveystieteiden yksikkö. Pro gradu (hyvinvointimalli käytössä)
  12. Saastamoinen Hanna. 2014. Tämä koulu on aika jees minulle : yläkoulun oppilaiden kokemuksia kouluhyvinvointia tukevista tekijöistä ja kehitysehdotuksia kouluhyvinvoinnin edistämiseksi. Tampereen yliopisto. Terveystieteiden yksikkö. Pro gradu. (Hyvinvointiprofiilin aineisto)
  13. Puolakka K, Konu A, Kiikkala I, Paavilainen E. 2014. Mental health promotion in school: Schoolchildren’s and families’ viewpoint. Nursing Research and Practice, no 395286, DOI: 10.1155/2014/395286
  14. Puolakka K, Haapasalo-Pesu K-M, Konu A, Åstedt-Kurki P, Paavilainen E. 2014. Mental Health Promotion in a School Community by Utilising the Results from the Well- Being Profile. An Action Research Project. Health Promot Pract 15(1): 44-54.
  15. Konu A, Joronen K, Lintonen T. Seasonality in School Well-being: The Case of Finland. 2015. Child Indicators Research. 8:265-277. DOI: 10.1007/s12187-014-9243-9
  16. Konu A, Gråsten-Salonen H. Koulumiete-projekti – koululaisten mielen¬terveyden ja hyvinvoinnin edistäminen Pirkanmaalla [Koulumiete project – health promotion of schoolchildren in the Pirkanmaa district]. Pirkanmaan sairaanhoitopiirin julkaisuja 8/2004.
  17. Konu A. Hyvinvointiprofiili koulun kehittämisen välineenä [The Well-being Profile as a Tool for School Development]. Teoksessa Peltonen Heidi (toim.) Opiskelun tuki esi- ja perusopetuksessa. 2005. Opetushallitus, 256-265.
  18. Konu A. Hyvinvoinnin arviointi koulun kehittämisen välineenä [The well-being evaluation as a tool for school development]. Liikunnanopettaja [PE teacher –journal] 4/2005, 10-11.
  19. Konu A. 2010. Koululaisten hyvinvoinnin arviointi ja alakoulujen hyvinvointi 2000-luvulla. [The Evaluation of the Well-being of Schoolchildren, and the Well-being of Elementary Schools during 21st Century] Teoksessa Joronen K and Koski A (toim.): Tunne- ja sosiaalisten taitojen vahvistaminen kouluyhteisössä. Tampere: Tampere University Press, 13-32.
  20. Kylväjä M, Kumpulainen P, Konu A. 2019. Application of Data Clustering for Automated Feedback Generation about Student Well-Being. ACM Digital Library: Association for Computing Machinery. https://doi.org/10.1145/3340435.3342720
  21. Konu A, Lintonen T. 2019. Myönteistä kehitystä kouluhyvinvoinnissa. Yhteiskuntapolitiikka 84(5-6):601-608. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019112744443

Historien bakom den nya välbefinnandeprofilen

Frågorna för Skolans välbefinnandeprofil utarbetades år 2004 baserat på Skolans välbefinnandemodell och tidigare forskning (Konu 2002). De testades inom Koulumiete-projektet som ingick i Birkalands sjukvårdsdistrikts Mentalhälsoarbete (Konu & Gråsten-Salonen, 2004). Den första internetversionen av Skolans välbefinnandeprofil gjordes av Anne Konu, Tomi Lintonen (Tammerfors Universitet, Institutionen för hälsovetenskap), Lauri Kainulainen och Hannu Kivimäki.

Arbetet finansierades ur Social- och hälsovårdsministeriets anslag för hälsobefrämjande, Koulumiete-projektet, Undervisningsstyrelsen och Hyvite (projektet Pirkanmaan käyttäjäkeskeinen hyvinvointiteknologia), via Clas-Håkan Nygård (Tammerfors universitet, Institutionen för datavetenskap). LauriKainulainen och Hannu Kivimäki från Tammerfors universitets Institution för datavetenskap ansvarade för planering och programmering av webbplatsen Skolans välbefinnandeprofil.

Den internationella välbefinnandeprofilen (the School Well-being Profile; http://www.schoolwellbeing.eu/) utvecklades år 2010 av Anne Konu, Tomi Lintonen och Lauri Kainulainen. Tjänsten gjordes på ett nytt underlag med ny teknisk utformning. För detta beviljade Tammerfors Universitets TULI-finansiering ett litet anslag. Lauri Kainulainen svarade för tjänstens tekniska planering och genomförande.

År 2016 uppdaterades frågorna i välbefinnandeprofilen på begäran av Helsingfors stads utbildningsverk och man lade till två nya områden: styrkor och resurser samt den digitala världen. Den nya välbefinnandeprofilen utarbetades av en arbetsgrupp bestående av: Markus Salonen, Raija Nummelin, Vesa Nevalainen, Sanna Ranto, Anne Konu och Lauri Kainulainen (https://koulunhyvinvointiprofiili.fi/). Texten översattes till svenska av Yaira Obstbaum och till engelska av Tomi Lintonen.

Den nya välbefinnandeprofilen använder vissa tekniska lösningar från den internationella versionen men i praktiken är det frågan om en ny tjänst med fler egenskaper samt en förbättrad visuell profil och förbättrat användargränssnitt.

Lauri Kainulainen ansvarade för planeringen och genomförandet av webbtjänsten. Han ansvarar även för uppdateringen. Helsingfors stads utbildningsverk finansierade utvecklingsarbetet.